Äntligen stabilare

15.09.2017

Halleluja! Äntligen verkar det som om jag har hittat rätt i mina nya rutiner för att få ett lite stabilare blodsocker. Det där med stabilt blodsocker är förresten ganska roligt. Jag har hört att andra med diabetes typ 1 har fått frågor i stil med ”har blodsockret stabiliserat sig nu?” och jag kan säga att med snart 25 diabetesår i bagaget har mitt blodsocker ännu inte stabiliserat sig – det gör det nog aldrig.

Med det sagt, kan jag ändå ha mer eller mindre hoppiga blodsockerkurvor, och just nu verkar jag ha hittat en hyfsad balans på basaldosen åtminstone. Knappa två veckor i Sverige tog det, och en hel del mixtrande och klurande hit och dit. Men skam den som ger sig! (Som om man hade något val, förresten…)

Sverige

Tjing på er alla från Sverige! Äntligen en dag utan regn här i Lund, fast några små skurar har man fått över sig idag också. Men det är ganska varmt i alla fall. Skånsk höst? Jag vet inte, men det är skönt här oavsett.

Dags att säga adjö

Det är dags för mig att säga adjö, eller ska jag kanske hellre säga på återseende? Jag är nämligen på väg på en resa till Sverige, närmare bestämt till vackra Värmland och Sunne, där jag ska delta i ett ”återträffsläger” för deltagare på Type 1 Camp, ett träningsläger för typ 1-diabetiker, som har ordnats i flera omgångar.

Det ska bli roligt! Jag har tagit några dagar extra ledigt från jobbet i samband med resan, så jag kommer att stanna lite längre och bland annat passa på att bli kvar i Stockholm en dag. Där ska jag träffa en god vän, strosa runt och shoppa och äta gott, och dessutom ha ett spännande möte om ett diabetesrelaterat projekt. Det ser jag verkligen fram emot!

Medan jag är borta tänkte jag faktiskt inte uppdatera bloggen alls, för att verkligen kunna koppla av och semestra (från allt annat än min egen diabetes), men misströsta inte! Imorgon kommer jag att dela med mig av lite länkkärlek till andra diabetesbloggar, som ni gärna kan klicka in er på medan jag är borta.

Vi ”ses” igen om ungefär en vecka här på Att vara etta! Ha det så bra tills dess, allihop!

IMGP4784

Hemma stannar gårdshunden med hundvakt, och likaså katten – såklart. De är inte mycket för att resa, de två. (Bilden har några år på nacken, riktigt så mycket grönska har vi inte ännu.)