Blodsockervänlig morotskaka

Inspirerad av Nina bestämde jag mig för att baka en morotskaka. Självklart en blodsockervänlig sådan!

morotskaka (3)

Morötterna var jättegoda och saftiga, och det är antagligen så att deras status påverkar kakans smak väldigt mycket. Antar en amatör på området…

morotskaka (2)

Jag använde mig också av ett recept på Tasteline. En nyttig variant av den klassiska morotskakan ska detta vara (och är antagligen också).

morotskaka (4)

Min vana trogen följde jag inte receptet till punkt och pricka. Det är ganska mycket Cajsa Warg över mig, nämligen. Jag hade inte sukrin, utan använde karppisokeri. Dessutom ville jag, liksom Nina, ha citron i glasyren. Bara i med det!

morotskaka (5)

Kakan kom ur ugnen och såg hur morotsaktig ut som helst. Riktigt fin, om jag får säga det själv. Gyllengul rentav.

morotskaka (1)

Någon dekoratör är jag förvisso inte, och bagare lär jag heller aldrig bli, men för en amatörkock ger jag den här kakan mycket väl godkänt. (Det som ser ut som sand ovanpå är kanel, om någon undrar.)

Det fick bli en 15-årskaka för Nisse the kisse, som firade 15 år nyligen. Inte födelsedag eftersom hon är en hittekatt, men nu i januari är det 15 år sen hon kom hit. I själva verket är hon antagligen närmare 16. En aktningsvärd ålder för en kattfröken, och morotskakan blev en värdig avrundning på kalaset – för tvåbeningarna.

Vägkost

imgp2675-kopia

Snabba och lite långsammare kolhydrater. Första hjälp och vägkost – alltid i mitt bagage.

När jag åkte till Stockholm förra veckan hade jag kappsäcken full med morötter. Nej då. Inte riktigt, men näst intill. Jag har alltid tyckt om morötter, och konstigt nog blev jag inte avskräckt ens då jag klämde i mig morötter tills jag blev gul (vilket både är lite tragiskt och lite komiskt, så här i efterhand).

Som vägkost när jag reser brukar jag klämma ner ett gäng morötter i bagaget, eftersom de fungerar utmärkt som lagom blodsockerhöjare för mig. Jag vet att de inte höjer blodsockret alls på vissa diabetiker, men på mig höjer de lite grann, precis så mycket att jag kan gnaga i mig en morot när blodsockret är lite lågt, utan att ta insulin till. Om blodsockret redan är lite högt doserar jag en skvätt insulin. Perfekt vägkost, tycker jag!