Tredje gången gillt – Kuntovitonen 2018

20180526_112212.jpg

I stekande solsken var det så dags igen. Tredje året på raken: Kuntovitonen! Det var ett glatt gäng som drog på sig de nya teamskjortorna som LokalTapiola Sydkusten hade sponsrat oss med i år.

IMG-20180526-WA0007.jpg

Min kära Dexcom G4 satt där den skulle på armen, men strax före och under loppet behagade den tappa kontakten, förmodligen för att just det här exemplaret hade gått över garantitiden på en vecka. Det gjorde inte så mycket för mig den här gången; jag kände mig lugn med att springa en sträcka på 5 km, och en vanlig blodsockermätare har jag givetvis alltid med mig, så det blev några extra stick i fingrarna istället.

20180526_112422.jpg

Eftersom det var så rysligt varmt (kvicksilvret låg på 29 grader när vi sprang förbi en termometer på Paavo Nurmi-stadion!) drog några av oss – däribland jag – av oss teamskjortorna och sprang i enbart våra AnnaPS-linnen som vi hade under skjortorna.

Det är så praktiskt – nu hade jag min insulinpump i den ena sidofickan och min mobil samt några druvsockertabletter och miniaskar russin i den andra. Inga midjebälten, ingen väska – så skönt! Dessutom kan jag lita på att insulinpumpen ligger tryggt i den djupa fickan och inte riskerar att ramla ut.

IMG-20180526-WA0002.jpg

Under och efter loppet lyckades vi alla lite olika i blodsockerkampen. Någon slutade på ett ganska högt tvåsiffrigt värde och en annan (jag) råkade dosera lite för mycket insulin efteråt, så jag fick klämma i mig en hel del kolhydrater för att få upp blodsockret igen. Så kan det gå! Glada var vi ändå efter avklarat lopp, som alla tog sig runt med den äran i hettan.

20180526_112815.jpg

Visst är det en form av kamratstöd att göra saker tillsammans med andra i liknande situation, och veta att man inte är ensam i blodsockerkampen. Att kunna dela tankar och tips med varandra. Alla som deltog i år har inte diabetes typ 1 själva, men alla har någon mycket nära koppling till sjukdomen. Våra armband i olika färger kommer från Diabetespuoti.

Bra jobbat team Motionera med diabetes, vi gjorde det igen!

Kuntovitonen med diabetesgänget

Inlägget presenteras i samarbete med AnnaPS, Diabetespuoti, LokalTapiola Sydkusten, Pargas Apotek och Ålandsbanken i Pargas

Imorgon är det (redan!) dags för Kuntovitonen, loppet vi har tränat inför hela våren med Motionera med diabetes-gänget. Det är tredje året i rad vi deltar, och det ska bli jätteskoj!

Diabetesföreningen i Åboland

Inom ramen för Diabetesföreningen i Åbolands motionsverksamhet har jag hållit i trådarna för de gemensamma träningarna för gruppen som ska springa eller jogga eller gå – var och en på sin nivå – imorgon. I år har vi fått jättemånga fina sponsorer för vår grupp, och vi har varsin välfylld påse (med föreningens gamla namn) att dela ut till gänget.

Kuntovitonen 2018 Diabetesföreningen i Åboland

AnnaPS, Diabetespuoti, LokalTapiola Sydkusten, Ålandsbanken i Pargas och Pargas Apotek har bidragit med bra saker att ha när man ska springa lopp med diabetes, och jag får definitivt anledning att återkomma till några av produkterna inom kort.

AnnaPS Diabetes

Det fina är att vi som har insulinpumpar, Libre och andra blodsockermätare inte behöver fundera över var vi ska förvara vårdmaterialet tack vare sportlinnena från AnnaPS. De som inte har vårdmaterial att släpa på kan förvara bilnycklar, mobiler och annat viktigt i fickorna – helt perfekt! Vi har dessutom rykande färska teamskjortor med logo på att bära över pumplinnena imorgon. Det kan inte bli så mycket bättre!

Diabetespuoti Kuntovitonen 2018

Något av det bästa med att ha diabetes typ 1 måste väl ändå vara i samband med lopp, när man redan innan start vet att man kommer att vara etta efter loppet. Haha. Men så är det ju, vi med diabetes typ 1 är alltid #ykköstyyppejä. Armbandet kommer från Diabetespuoti och har texten diabetes på andra sidan. Du håller väl tummarna för oss imorgon? Det är så mycket som kan gå åt pipsvängen när man springer lopp med diabetes, men det ska inte stoppa oss från att vara med!

Inlägget presenterades i samarbete med AnnaPS, Diabetespuoti, LokalTapiola Sydkusten, Pargas Apotek och Ålandsbanken i Pargas, som sponsrar Diabetesföreningen i Åbolands motionsgrupp Motionera med diabetes i samband med Kuntovitonen 2018.

Fest för föreningen

Som jag tidigare har nämnt jubilerar Diabetesföreningen i Åboland i år. Hela 30 år har föreningen hållit igång sin verksamhet, och det firades med en hejdundrande jubileumsfest igår.

Festklänning

Själv fick jag äntligen festinviga mitt diabeteshalsband Kevo, och var är väl mer passande att bära ett halsband med texten diabetes på än just på en tillställning för en diabetesförening?

Festklänning insulinpump förvaring

Förvaring av insulinpumpen är alltid en liten utmaning när man bär klänning. Jag har många alternativ, bland annat mina AnnaPS-trosor, men den här gången fick det bli mitt lårbälte med ficka för pumpen. Det känns lite diskretare än att börja gräva efter pumpen i trosorna när man ska dosera insulin vid festbordet.

Vi har en hel del program på kommande inom föreningen för att fira jubileumsåret, så den som vill hålla sig uppdaterad om vad vi har för skoj på gång kan gå in och gilla Diabetesföreningen i Åboland på Facebook. Gör det!

Pumpen under träning

En bra fråga när man tränar som insulinpumpsbehandlad diabetiker är var man ska förvara pumpen, till exempel när man springer. Jag har testat ett antal olika förvaringssätt, och tänkte dela med mig av mina favoriter idag.

imgp2555-kopia

Midjebälten är nästan ett måste för mig när jag springer, eftersom jag utöver pumpen dessutom vill ha med mig min telefon och en hel del extra kolhydrater.

I somras fick jag för första gången testa ett FlipBelt, som kom att bli en stor favorit. Jag har några andra varianter av midjebälten, som ni kan se på bilden ovan, men mina FlipBelt är bäst vid löpning eftersom de skumpar runt minst. Jag har ett FlipBelt Classic (det lila) och ett Zipper. SPIbelt är också bra, men i det ryms i princip bara pumpen så det brukar jag ha om jag tränar t.ex. på gym och inte behöver bära med mig en massa saker.

imgp2578-kopia

Sen har vi ju AnnaPS kläder. Specialdesignade med inbyggda fickor för pumpen. Och jag älskar dem! Jag har några linnen, ett par trosor och en sportbh, och jag tycker allra mest om sportlinnena och sportbh:n att springa i. Pumpen ligger väldigt skyddat, och dessutom kan man använda övriga fickor till att fylla med extra kolhydrater, telefon o.s.v. Så här (klick!) ser linnet och sportbh:n ut på mig, med pumpen inne i en av fickorna.

Så här års får man ju också fundera över vad man ska klä sig i för att inte få för kallt (eller för varmt, för den delen!) när man springer ute. I vintras delade jag med mig av mina bästa klädtips vid vinterlöpning, för att undvika att man själv eller ens insulin blir för kallt.

Här är den!

IMGP1575 - kopia

Det var en svår gissningslek, men några av er gissade alldeles rätt! Här är pumpen! I mina AnnaPS-trosor. Det finns en ficka i trosorna, en ficka som är gjord för att rymma en insulinpump. Helt perfekt riktigt varma dagar, då man inte vill dra på sig något midje- eller lårbälte eller andra extra plagg att ha pumpen i.

IMGP1578 - kopia

Lite så här ser det ut när jag drar upp klänningen och tar ut pumpen ur fickan. Det är ju inte jättesmidigt att hala fram underkläderna på det här sättet om man ska vistas bland folk, men vid vissa tillfällen är det här det allra bästa sättet att bära pumpen på, tycker jag. Toppen att det finns så många alternativ! Så här skrev jag i december, när jag hade fått hem trosorna. Sedan dess har de använts vid olika tillfällen, och de fyller alltid sin funktion.

Jag använder mig av en rad olika bärsystem för min pump. Jag har midjebälten (det från Spibelt gillar jag bäst men jag skulle gärna testa ett FlipBelt), lårbälten, AnnaPS-kläder, och förstås pumpklipset, som jag använder flitigt för att kunna ha pumpen hängande i byxlinningen. Klipset och lårbältet har jag fått från sjukvården, resten har jag köpt själv. Det är förvisso ganska dyrt, men vettiga bärsystem för pumpen underlättar mitt liv så mycket att jag prioriterar det.

Plan Ö

Jag har tidigare skrivit om hur jag i mycket som gäller min diabetes måste ha en plan A, B, C och D och så vidare. Under Blodomloppet fick jag ta till plan Ö, eller med andra ord improvisera.

Som jag redan har berättat gick Blodomloppet väldigt bra för mig blodsockermässigt. Mitt blodsocker låg stabilt mellan 7-10 hela eftermiddagen och kvällen, men under själva loppet hade det kunnat gå åt pipsvängen. Så här:

Jag hade bestämt mig för att kolla sensorkurvan på pumpen efter ungefär 5 km. Planenligt halade jag fram pumpen ur min AnnaPS-sportbh – och möttes av texten ANT på displayen! Ingen kontakt! Ingen aning om vad mitt blodsocker ligger på just nu! Shit!

Dags för plan Ö: gå på känsla. Mitt blodsocker borde rimligtvis ligga på en viss nivå, det borde rimligtvis vara dags att tanka energi, som jag hade tänkt göra efter halva sträckan. Alltså gjorde jag det. Jag tankade med ett gäng russin (mina favoriter!), och sprang vidare. Hellre ett lite för högt blodsocker, än ett för lågt.

Strax efter det larmade pumpen – det var sensorn som hade fått upp kontakten igen, och mitt blodsocker höll på att stiga. Jag tog en pytteliten dos insulin, och vid målgång hade jag ett blodsocker på 9, enligt sensorn. Yes! 

Tummenupp

Blodomloppet 2016

Jag är hemma! Med ett Blodomlopp i bagaget och en otroligt rolig erfarenhet rikare!

Blodomloppet2

Blodomloppet gick jättebra. Blodsockermässigt var det mitt stabilaste lopp någonsin, tror jag. Ingen adrenalinhöjning direkt före loppet – konstigt nog. Däremot hade mitt blodocker legat på en högre nivå än vanligt nästan en vecka före loppet, men någon förkylning bröt till all lycka aldrig ut.

För det här loppet hade jag inte satt upp något prestationsinriktat mål. Däremot hade jag satt upp ett genomförandemål och ett känslobaserat mål. Jag hade med andra ord ingen måltid för loppet; mitt mål var att genomföra det och att göra det med ett så stabilt blodsocker som möjligt, med en bra känsla i magen. Det uppnådde jag!

Blodomloppet3

På kvällen efter loppet visade min CGM en stabil kurva. Med tanke på att mitt lopp filmades tycker jag nästan att det blev för bra, eftersom man kan få intrycket av att det är lätt att få till en bra blodsockerkurva under lopp. Det är det verkligen inte, men den här gången lyckades jag.

Blodomloppet1

Efter 10 km var jag lite svettig, lite trött och mycket glad. Det var verkligen en resa, och det bästa är att ni kommer att få ta del av den senare i år, då Diabetes Wellness Sverige kommer ut med en film om loppet, min träning och mitt liv med diabetes typ 1. Den som är nyfiken kan redan nu titta in på Diabetes Wellness sidor på Facebook (kräver ingen inloggning) och ta del av bilder på mig och många andra från Blodomloppet 2016.

Jag sprang i min AnnaPS-sportbh, och behövde inte ens fundera över vad jag skulle ha ovanpå eftersom jag fick springa i Diabetes Wellness t-skjorta. Jag hade dessutom en GoPro-kamera på magen, så förhoppningsvis kommer ni att få ta del av live-klipp från själva loppet i den slutliga filmen. Något att se fram emot!