Hjälpmedel eller vårdmaterial?

Vissa begrepp används (även av mig) ganska oreflekterat. Ett sådant som jag har fastnat vid på senare tid är ”diabeteshjälpmedel”. Jag har själv använt mig av begreppet ”hjälpmedel” när jag syftar på mitt vårdmaterial i form av blodsocker- och ketonmätare, teststickor, lancetter, förbrukningsartiklar till insulinpumpen, sensorer etc.

Diabetes typ 1 vårdmaterial

Ju mer jag reflekterar över begreppet ”hjälpmedel”, desto mer ogillar jag det. Vadå hjälpmedel? Det är ju livsuppehållande material, som de facto beskrivs mycket bättre med begreppet vårdmaterial än med hjälpmedel. Hjälpmedel för tankarna till något man kan klara sig utan, något som inte direkt behövs men kan vara till nytta – kanske till och med något lite lyxigt?

Jag antar att begreppet diabeteshjälpmedel kan ha vuxit fram i ett sammanhang där det inte är önskvärt att diabetes betraktas som funktionsnedsättande. Hjälpmedel låter mycket friskare än vårdmaterial, det får man ju ändå hålla med om. Samtidigt innebär min sjukdom, diabetes typ 1, en funktionsnedsättning. (I Finland klassas den varaktiga invaliditetsgraden vid typ 1-diabetes utan komplikationer till 40%.) Oavsett om jag vill det eller inte är jag beroende av vårdmaterial, inte enbart av hjälpmedel.

Vad säger ni andra, använder ni er av hjälpmedel eller vårdmaterial? Eller något helt annat? Diabetestillbehör? Förbrukningsartiklar? 

4 reaktioner på ”Hjälpmedel eller vårdmaterial?

  1. En intressant fråga som dessutom är mera än bara semantik. Vi använder ju ordet ”hjälpmedel” idag för att beskriva något som hjälper en människa med funktionsnedsättning till jämlikhet i samhället. Mina hörapparater gör mig mera jämlik eftersom jag kan kommunicera på lika villkor med hjälp av dem. Detsamma gäller till exempel en förstoringsapparat för människor med synskada och rullstol för en person med rörelsehinder.
    Eftersom vi inte ska tänka på funktionsnedsättningar som en olikhet, utan som mångfald, så är det inte fråga om vård och ”vårdmaterial”.
    Diabetes räknas däremot inte som en funktionsnedsättning även om det finns likheter, bland annat att samhället bör också där ge stöd till ett jämlikt liv. Därför är din fråga helt berättigad och öppnar till en diskussion om hur vi ska se på kroniska sjukdomar (är till exempel en långvarig smärta en funktionsnedsättning) i framtiden.
    Sedan kan jag inte låta bli att kommentera din mening om att hjälpmedel låter som något lyxigt. Mina hörapparater är definitivt ingen lyx utan en nödvändighet.

    Gilla

    1. Tack för dina intressanta reflektioner! Jag håller med om att vi inte ska betrakta funktionsnedsättningar som en olikhet, utan som mångfald, och därför blir frågan om huruvida man kan använda begreppet vårdmaterial vid funktionsnedsättningar extra mångfacetterad. Insulinbehandlad diabetes (vilket diabetes typ 1 alltid är) klassas i Finland som en lätt funktionsnedsättning, förutsatt att man inte har några komplikationer/följdsjukdomar. Vid insulinbehandlad diabetes med komplikationer gäller medelsvår funktionsnedsättning eller invaliditetsklass 6-7.

      Spännande jämförelse med hörapparaterna! Jag skulle kunna konstatera samma sak angående min CGM som du gör gällande dina hörapparater, det är definitivt ingen lyx utan en nödvändighet för att hjälpa mig till jämlikhet i samhället.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s