Förståelseforskning om diabetes

Livet som doktorand och forskarstuderande går på många sätt att jämföra med livet som diabetiker. Likt en blodsockerkurva är det än upp, än ner. Åtminstone för mig. Ibland tycker jag att jag har kommit på eller skrivit något jättebra, och ibland tycker jag att allt jag producerar är undermåligt. Som tur är har vi regelbundna forskarseminarier vid mitt ämne, så jag behöver aldrig gå omkring speciellt länge och våndas förrän jag får feedback.

Det är mycket som ingår i en doktorsexamen, inte bara själva avhandlingen. För tillfället avlägger jag också en obligatorisk kurs i vetenskapsfilosofi, där vi bland annat behandlar olika sorters vetenskap. Själv arbetar jag ju inom människovetenskaperna, i första hand med förståelseforskning. Det kan vara förvirrande, för vad är det egentligen? Det många förknippar med vetenskap hänger ihop med ett naturvetenskapligt tankesätt, men om vi försöker använda naturvetenskapliga metoder som grund för vår förståelse av samhället uppstår svårigheter.

Förståelseforskning

Själv tar jag fasta på det resonemang filosofen Peter Winch för om begreppslighet. Det jag analyserar i sjukdomsberättelserna uppdagar, med Winchs ord ”vad som meningsfullt kan sägas”, inte vad de empiriska undersökningarna kan visa vara fallet (Winch 1994, 74)*. Eftersom ett huvudsyfte i min doktorsavhandling är att nå förståelse och skapa kunskap om upplevelsen av kronisk sjukdom, ligger mitt resonemang i samklang med Winchs konstaterande om vad människovetenskaplig forskning kan innebära: ”Att upptäcka motiven till en förbryllande handling är att fördjupa vår förståelse av denna handling, det är detta ”förståelse” betyder när det tillämpas på mänskligt beteende” (Winch 1994, 79).

*Winch, Peter (1994): Samhällsvetenskapens idé och dess relation till filosofin jämte fyra essäer. Thales, Stockholm.

9 reaktioner på ”Förståelseforskning om diabetes

  1. Teta

    Hur många studiepoäng måste du avlägga som en del av doktorsexamen? Vetenskapsfilosofin är säkert gemensam för flera ämnen (hum)? Är övriga kurser från det egna ämnet? Hur stort är kursutbudet på den nivån inom folkloristiken? Så stort att man kan välja? Mest läskurser eller också kurser med seminarier/föreläsningar? Är ev. läskurser sådana att man själv komponerar ihop litteraturen med hjälp av handledare eller examinator? Eventuella gemensamma kurser med t.ex. etnologerna?
    Oj, det blev idel frågor 😉

    Gilla

    1. Det är 240 studiepoäng allt som allt som ingår i examen. Av dessa är 200 själva avhandlingen, resten består av forskarstudier (40 sp), där människovetenskapernas filosofi (5 sp) ingår. Forskarstudierna består av studier i huvudämnet (25 sp) och biämnesstudier (15 sp). I forskarstudierna ingår litteraturstudier (relevant litteratur för den egna avhandlingen), egen undervisning, deltagande på forskarseminarier och presentation för internationell vetenskapspublik samt deltagande i konferens. Som biämne har jag universitetspedagogik. Så egentligen är det inte så många regelrätta kurser i huvudämnet, eller mest som läskurser av litteratur då. Men mycket sånt som jag inte på förhand riktigt förstod att skulle ingå, som nätverkande och deltagande i seminarier, workshops och konferenser, men det är roligt! Det är nog så man utvecklas mest i sitt analytiska tänkande också, tror jag 😊

      Gilla

      1. Teta

        Intressant biämne också! Jag visste inte att man kan läsa universitetspedagogik inom ÅA, vuxenpedagogik nog. De är väl besläktade. Dessutom säkert nyttigt för alla som jobbar inom högskolesektorn.
        Att delta i seminarier, workshops o.dyl gör att man tvingas slipa sina argument och resonemang. Spännande 🙂

        Gilla

      2. Teta

        Ok, tack för länken. Nu ser det genast lite mera bekant ut. Jag har nån gång funderat på att gå den där LIN-kursen som Tritonia erbjuder. Men har inte sett den såhär som en del i en större helhet.

        Gilla

    2. Ja, sen måste jag tillägga att alla inte måste ha samma upplägg som jag har på forskarstudierna. Vissa saker förväntas man göra (delta i forskarseminarier och presentera på minst en konferens) men i övrigt behöver upplägget med universitetspedagogik och egen undervisning inte se ut som jag har valt i min studieplan. Den görs upp i samråd med handledare/examinator.

      Gilla

  2. C

    Hej! Måste skriva att detta är en av mina favoritbloggar. Jag har både tipsat om den på facebook ”bolla diabetestankar” 2-3 gånger och 2 gånger på mitt instagramkonto @healthydiabetic , precis alldeles nyss lade jag ut 3 bilder på din blogg med internetaddressen till. Tack för bra blogg! Kram från Lund

    Gilla

    1. Tusen tack, du anar inte hur glad jag blir! Jag lägger trots allt en hel del tid på bloggen så det är verkligen roligt att höra att det uppskattas! ❤️ Tack för delningar och en stor kram tillbaka till dig i Lund (vad jag saknar den staden!) 😊

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s