Du vet att du har diabetes typ 1 när…

Du vet att du har diabetes typ 1 när…

…du aldrig kan ha en liten handväska eftersom du släpar runt på en massa diabetesprylar överallt.

…du kommer på dig själv med att svara enstavigt vid konversationer vid matbordet för att du räknar kolhydrater och kalkylerar insulindoser samtidigt som du pratar.

…du hittar teststickor på alla tänkbara och otänkbara ställen (i bottnet av handväskan, i fickor på kläder, under sängen).

Handväska

…du inte äter för att du är hungrig, utan för att ditt blodsocker är lågt.

…du har fickorna fulla med druvsockertabletter och russin, som klibbar fast och blir gammalt.

…du alltid har minst en sak i ditt kylskåp: insulin.

Fyll på!

7 reaktioner på ”Du vet att du har diabetes typ 1 när…

  1. A

    Jag har annars ett par saker jag funderat på. Kanske du behandlat dem i något skede. Hur gör andra med sin pump när man bär klänning och när det är kallt. I vanliga fall har jag alltid pumpen i byxfickan.

    Har aldrig varit en klänningsperson och tycker nu det är så förbannat bökigt att gräva fram den när man ska ta insulin. Har en specialsydd påse som jag har i ett band kring magen, en hängande påse så att säga. Men hur gör andra?

    Samma sak med kölden. Jag cyklar året om. Vid bara några minusgrader har jag pumpen i fickan. Blir det kallare har jag shorts under utebyxorna och pumpen i shortsfickan. Men jag vet inte riktigt hur jag ska göra nu när jag har sensor. För pumpjäveln börjar ju tjuta som ett utryckningsfordon om man inte kvitterar bort varningar för tex lågt blodsocker. Och man vill ju inte gärna stå halvnaken ute på gatan i -20 grader heller

    Där har du förresten något till listan. Man vet att man är pumpbärande diabetiker när man inte kan klä sig utan att fundera på vad man gör med pumpen och hur man kommer åt den :p

    Gilla

    1. Det är faktiskt en bra punkt att lägga till listan! Jag funderar också mycket på vad jag tar på mig nu när jag har pump, jämfört med sprutorna.

      Jag måste erkänna att jag hade klänning mycket oftare före pumpen. Nu har jag både linnen och midjebälten och ett fodral med ficka som man trär på låret och lägger pumpen i, men som du säger är det ju ett problem när man behöver komma åt pumpen lätt och smidigt. Ibland lägger jag pumpen i behån när jag har klänning och det är nästan smidigast, men obekvämt tycker jag. Annars är det mag- eller lårbältet men det är allt annat än smidigt i sällskap 😉 Så jag har faktiskt ingen bra lösning på klänningsproblematiken, tyvärr. Bra förvaringsmöjligheter, ja, men inte smidigt att komma åt (om man inte vill strippa i sällskap och det vill man ju sällan).

      När det är kallt använder jag faktiskt mest mina FlipBelt, och/eller pumpkläder med ficka från AnnaPS. De funkar jättebra mot kylan, men sen är det ju igen lite meckigt att hala upp pumpen ur dem också om man har en massa lager över. Vi pumpbärande diabetiker har det fasiken inte lätt!

      Gilla

  2. …du lyckas att engagera både Ica och Kungsörnen i frågan: Varför försvann vårat älskade fullkornsvetemjöl från butikshyllan och vart får man tag på det nu?

    …du övertalar din matbutik att ta hem fullkornslasangeplattor bara för att du ska slippa åka runt halva stan för att få tag på dem.

    …du fjällvandrar och råkar sova i en stuga där du träffar en massa andra fjällvandrare och får lust att skälla ut nästan varenda en och ge dem en föreläsning om hur farligt det kan bli om man bara bär just precis den maten som kan behövas för att ta sig fram till nästa stuga där man kan köpa nya mat. (Jaha nähä jaså, har inte alla familjer någon med isulinbehandlad diabetes? Jaha jaså man dör inte då om man råkar bli lite sen fram till nästa stuga? Nähä har inte alla ett behov av att bära sinnessjukt mycket extra kolhydrater av alla sorter som tänkas kan? Jaha så det är vi som är udda och inte de som är galna?)

    …du ska köpa tepåsar till ickediabetikerns jobb och rent reflexmässigt börjar läsa näringsdeklarionen och blir glad när det i princip är kolhydratfritt ända till du inser att det är just tepåsar du läser på (te som ickediabetikern ska dricka) och ingenting annat.

    …konversationen vid inledningen av middagen låter ungefär: (vi är i alla fall synkade när vi ska äta och vägning och räkning sköts snabbt)
    A: Beredd?
    M: Ja!
    A: 127
    M: 22
    A: En kaka sen också.
    M: 9, 34 det är ju sås också.

    …när du bunkrar fullkornsvetemjöl på Willys och fyra av fem gånger köper alla förpackningar de har i hyllan för att du inte på några villkors vis vill bli utan eftersom det är så stor skillnad på blodsockerkurvan med det mjölet och för att Willys förmodligen är den enda butiken inom 15 mil som har det mjölet.

    Det får räcka för nu 🙂

    Malena (som i och för sig inte har diabetes men svarade ändå 🙂

    Gilla

    1. Härligt! Tack för dina bidrag, jag fick mig ett gott skratt och kände igen mig när jag läste dem 😁 Jag tillhör också kategorin som har övertalat en matbutik att ta in en blodsockervänlig produkt (fast i mitt fall var det ett bröd)!

      Gilla

  3. Pingback: På tal om russin – Att vara etta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s