Kaarinan syysmaraton 2017

Det var med en viss tvekan jag ställde upp i Kaarinan syysmaraton i år. Men halvmaratonsträckan skulle springas, det hade jag bestämt sedan länge, och eftersom jag varken var sjuk eller döende (bara mer än lovligt trött och sliten) tänkte jag inte backa ur.

Kaarinan syysmaraton

Jag hade en känsla av att det skulle gå åt skogen, och min vana otrogen hade jag faktiskt inte ens plan B, C och D – knappt ens A – för att hantera blodsockret i bakfickan. Det får gå som det går, tänkte jag. Mycket olikt mig, men inte desto mindre sant.

Kaarinan syysmaraton 2017

Klart att jag hade någon form av plan ändå. Den innefattade en basalminskning och intag av snabba kolhydrater ungefär var trettionde minut, men ingenting kändes hugget i sten. Möjligen för att det ändå känns som om jag börjar få lite rutin på löpning och lopp – gällande den biten kände jag mig faktiskt mycket säkrare än när jag sprang halvmaraton sist.

Kaarinan syysmaraton Maria

Och hör och häpna! Jag inledde loppet med en oväntat stark kropp, som orkade det första varvet (drygt 10 kilometer) mycket snabbare och med en mycket bättre känsla än jag hade förväntat mig. Det första varvet kändes inte ens jobbigt.

Kaarinan syysmaraton Maria Johansson

Vid 13 kilometer började jag bli lite lätt illamående, men det kan ha berott på att jag vid det laget hade tryckt i mig två energigel – hej sockerchock! Efter 16 kilometer började det kännas tungt, men ändå genomförbart. Jag saktade ner lite, men kunde öka igen den sista kilometern in i mål.

Kaarinan syysmaraton 7.10.2017

När jag hade korsat mållinjen trodde jag visserligen att jag skulle svimma, det svartnade för ögonen och jag fick sitta ner ett bra tag innan jag kände mig i form igen, men blodsockret skötte sig. Under hela loppet låg det omkring 10 (jag vet, lite högt, men det är tillräckligt bra för mig under långlopp, har jag bestämt). Att det steg till 14 efteråt berodde nog mer på ärtsoppan jag sörplade i mig för att återfå krafterna än på något annat…

Jag ogillar ju att prata om tider här på Att vara etta, eftersom det inte ska få vara huvudsaken för mig med min löpning. Jag blev ändå positivt överraskad när min sluttid bara skilde sig med 24 sekunder från den tid jag sprang samma lopp på 2015. Med tanke på omständigheterna var det mycket bättre än jag hade vågat drömma om, och det bästa av allt var att känslan under loppet var om inte fantastisk så ändå otroligt bra. Min diabetes kändes inte ens som någon käpp i hjulet den här gången, och det om något är väl fantastiskt.

11 reaktioner på ”Kaarinan syysmaraton 2017

  1. Härlig läsning, bra kämpat! Jag gillar för övrigt att spana in andra människors skor och kläder under lopp. Vissa kör hardcore och springer i shorts och linne och andra springer i engångs-regnrock 🙂

    Gilla

    1. Tack, det var verkligen en positiv överraskning, om man kan säga så!
      ja, visst är det roligt att se hur folk är klädda, och hur olika det kan vara. Det var faktiskt en som sprang utan skor också, men jag tror det bara var på slutrakan. Det regnade ju ganska rejält och jag antar att människan hade dragit av sig skorna mot slutet och sprang barfota in i mål. Lite hardcore annars 😁

      Gilla

  2. Teta

    Jag funderar litet på det här med kost och motion, och i synnerhet kolhydrater och motion, så jag passar på att ställa frågan i samband med just det här inlägget – trots att jag är litet sent ute igen en gång 😉
    Jag skulle gärna höra litet mera i detalj om hur du resonerar – och hur du gör – kring kolhydrater och att träna respektive att delta i lopp.
    Tips på vad du äter före resp. efter en vanlig träning. Eller bara ”vanlig mat”? Tänker du aktivt kring kost och träning, kolhydrater, proteiner? Olika för olika typer av träning?
    Detsamma då du deltar i lopp, t.ex. det här med att tanka kolhydrater. Om man har som utgångsläge att äta hyfsat kolhydratfattigt, eller åtminstone mest långsamma kolhydrater, så vet jag inte om man har lust att ladda med pasta o.dyl. som inte annars heller ingår i ens diet. Hur gör du, några tips?
    Du har nog varit inne på det här tidigare i bloggen, men om du har lust att resonera litet mera om det och kanske lyfta upp det i ett skilt inlägg, så är åtminstone jag idel öra 🙂

    Gilla

    1. Tack för dina frågor och funderingar, Teta! Det är alltid roligt att veta vad bloggläsarna vill veta mer om, så jag uppskattar verkligen all respons och alla frågor jag får. Jag kan göra som du föreslår och ta upp ämnet kost och träning i ett skilt inlägg, så får jag brodera ut mig lite mer än kommentarsfältet tillåter 😉 Det är så mycket att ta i beaktande och jag tycker att det är ett intressant ämne så jag skriver gärna mer om det. Håll utkik framöver! 😊

      Gilla

  3. Pingback: Kost och motion – Att vara etta

  4. Pingback: Traillöpningens effekt på blodsockret – Att vara etta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s