Som doktorand i nordisk folkloristik och forskare i sjukdomsberättelser om diabetes typ 1 jobbar jag mycket konkret med berättelser. Just nu har jag påbörjat en inledande analys av diagnosberättelserna – jättespännande!

Oftast görs intervjuerna i hemmiljö, men jag har också gjort intervjuer på hotellrum.

Sjukdomsberättelser kan ses som sätt att kontinuerligt konstruera sin berättelse, och därigenom ta makt och kontroll över den egna sjukdomssituationen, hävdar etnologen AnnCristin Winroth (Winroth 2004, 169)*. Levnadsberättelser, en kategori inom vilken sjukdomsberättelser kan anses höra hemma, är berättelser där berättaren presenterar sig själv utifrån en strukturerad ”jag”-uppfattning, som konstrueras i och påverkas av ett sammanhang där de är influerade av den kulturella omgivningen, förväntningar och omgivande diskurser (Paal 2011, 77)**. I mitt material kan jag se exempel på detta, vilket jag givetvis kommer att utveckla och öppna upp i min avhandling. I väntan på den, med andra ord! 

*Winroth, AnnCristin (2004): Boteberättelser. En etnologisk studie av boteberättelser och det omprövade patientskapet. Umeå.

**Paal, Piret (2011): Written Cancer Narratives. An Ethnomedical Study of Cancer Patients‘ Thoughts, Emotions and Experiences. Helsinki.