Det magiska tretalet

Igår var ingen bra dag för mig blodsockermässigt (i övrigt var den toppen). Jag hade några åtaganden att ta itu med, och sen väntade uppdraget hitta klänning på stan. I kombination med en sensor som hade lagt av dagen innan, var det som bäddat för att misslyckas.

imgp2455-kopia

Min nya klänning ligger inte i den här högen, men den är också blå.

Tre gånger fick jag pausa och mäta blodsockret för att jag kände att allt inte stod rätt till. Tre gånger fick jag konstatera att blodsockret låg på 2 någonting och 3 någonting, och tre gånger fick jag sätta mig ner och äta. Och äta. Och äta. Och sen mäta blodsockret igen, efteråt och efteråt och efteråt, och korrigera, korrigera, och korrigera med insulin. Det blir en ond cirkel.

Att inte veta vartåt blodsockret är på väg är jättejobbigt när man har vant sig vid att göra det. Jag mäter såklart mitt blodsocker när jag inte har sensorn, men jag vet ändå inte vartåt värdet är på väg när jag bara ser ett par siffror i blodsockermätaren. Hur jag klarade mig utan Dexcom för bara dryga 2,5 år sen är nästan en gåta för mig idag. Men det var ju just så här det var, en massa höga och låga värden, om vartannat. Upp och ner, ner och upp, och ett HbA1c som såg så fint ut (eftersom det mäter medelvärdet, men inte säger något om hur mycket blodsockret hoppar och om hur man de facto mår).

Men jag hittade en klänning till sist i alla fall.

8 reaktioner på ”Det magiska tretalet

  1. A

    Alltså jag tycker att även om blodsockret ligger på 15 när man börjar se efter kläder så är det nere på 3 typ en halvtimme senare :p ännu en anledning till att jag hatar att shoppa kläder :p

    Själv var jag och handlade mat igår. Kände att jag mådde lite underligt, men var nog så låg redan då att jag inte riktigt fattade. 1,3 visade mätaren när jag kollade efter jag betalat och före jag skulle cykla hem. Men hade trots allt inte 8 chokladplattor med mig hem den här gången :p

    Gilla

    1. Ja, alltså det där med att shoppa kläder är verkligen en kategori för sig 😀 Jag är glad att klänningen jag hittade ser helt okej ut trots de där tre känningarna, egentligen skulle jag ha kunnat komma hem med vad som helst med tanke på blodsockret – men det var ju uppe och vände emellanåt, så det kanske var därför jag lyckades någorlunda iaf 😉

      Fy vilket lågt värde! Jag tror att 1,7 är mitt lägsta uppmätta, och då är man ju nog redan ganska mosig. Lågt blodsocker i butiker måste vara något av det värsta alltså!

      Gilla

  2. Pingback: Fåfängan – Att vara etta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s