Mer om D-dagen

Igår firade jag som sagt min D-dag. Jag är inte den enda med diabetes som firar dagen då jag fick min diagnos, som man kunde se i kommentarsfältet (tack för att ni delar med er!). Också om man googlar D-day och diabetes hittar man firandet av diagnosdagen som ett nästan etablerat begrepp.

Under många år hade jag ingen aning om vilken dag jag hade fått min diagnos på – och jag kunde heller inte ha brytt mig mindre. Med åren har sånt där blivit viktigare för mig, och jag tycker att det är intressant att tänka tillbaka på hur det var då, i jämförelse med hur det är nu. Det är så mycket som har ändrats i diabetesvården, tekniken har gått framåt otroligt mycket på bara 24 år!

Vad gjorde jag på min 24:e D-dag då? Jo, jag firade på bästa sätt: med en ledig dag. Under dagen hade jag ett träningspass inbokat (träning – bästa firandet!) och på kvällen skulle vi ha gått en hundpromenad; jag och Ebba och en vän och hennes hund, men det blev tyvärr inhiberat av olika orsaker.

Festmiddagen bestod bland annat av kräftor, som jag har gillat ända sedan jag var barn. Att de dessutom innehåller väldigt lite kolhydrater och är hyfsat blodsockervänliga är en bonus jag inte tackar nej till.

imgp1589-kopia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s