Stående bord och dolt socker

IMGP8856 - kopia

Någonting av det svåraste jag gör med min diabetes är att äta ute. Jag kan i princip äta vad som helst, men när någon annan har lagat maten är det otroligt svårt att veta exakt vad den innehåller, vilket innebär att det blir svårare att dosera insulinet. Som typ 1:a kan jag få en fin blodsockerkurva bara jag doserar lämplig mängd insulin, men det är som sagt väldigt svårt p.g.a. en massa olika faktorer, som inte bara har med matintag att göra.

När jag var på resa förra veckan passade jag på att äta på stående bord på båtresan över till Åland. På stående bord är jag helt såld på det kallskurna, speciellt sillar, rom och inläggningar. Någonting man kanske sällan tänker på om man inte har diabetes är det dolda sockret. Personligen tycker jag att det är sjukt hur mycket socker som tyngs ner i maten nuförtiden, men som typ 1-diabetiker är jag åtminstone väl medveten om det och kan göra medvetna val.

Inlagd sill innehåller oftast ganska mycket socker, och gravad lax är egentligen rena döden sockermässigt, men när jag äter på stående bord unnar jag mig det och försöker parera blodsockerhöjningen med insulin så gott jag kan. Efterrättsbordet är jag inte lika svag för, så det blir oftast bara lite ost och kanske en klick glass därifrån, så är jag nöjd.

IMGP8855 - kopia

Min tallrik med en massa gott, men även en hel del dolt socker som jag måste ta i beaktande. Hur tänker ni kring socker?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s